Min ridhistoria!

När jag var 5 år började min syster och min pappa rida på ett ställe där det fanns lite olika sorters hästar. Jag och mamma brukade alltid stå och titta på. Pappa och mamma bestämde att jag skulle få börja rida när jag var 7 år. Då fick jag alltså vänta två år innan jag fick börja.
'
Två år senare började min syster på Salaortens ryttarförening, och då skulle jag också få börja rida så då började jag där jag med. Jag förälskade mig i en häst vid namn Tosca, hon var en sån där perfekt läromästare som verkligen var supersnäll.
När jag hade ridit på ridskolan ett år vart Tosca sjuk tror jag, och då fick hon tas bort. Jag vart självklart jätteledsen, men det var bara att bita ihop. Jag förälskade mig i en ny ponny vid namn Albin.
'
Tosca
Albin                                                                                                                                  Tosca
Under tiden jag red på Sorf skaffade vi oss en liten, gul, långhårig b-ponny vid namn Cliff the hang. Jag var superglad då. Tänk er en liten, glad 9-åring som fått sin allra första ponny.
'
Tiden gick, jag hoppade mitt första hinder i galopp, det låg nog på 20cm, men jag var överlycklig. Jag och Cliff utvecklades enormt, från att vi skrittade över ett hinder på 30cm från att vi i galopp kunde hoppa hinder på 70cm. Visst, ni kanske inte tycker det är mycket, men för mig var det stort.
'
Sen kom jag in i en svacka där inget funkade. Då gjorde jag ett uppehåll på ett halv år och under den tiden hann Cliff byta ägare. Han flyttade upp till Dalarna till en superbra familj, där han även bor nu. Han hade inte kunnat komma till ett bättre ställe.
Jag bestämde mig att jag aldrig mer skulle rida någon annan häst än Cliffen, men det höll inte länge. En dag i mitten av Maj 2010 tog pappa med mig till stallet, jag skulle få prova rida våran andra ponny River. Han var stor, han var pigg och enligt mig läskig. Men när jag satte mig på honom förändrades allt. Jag hade hittat tillbaka till det jag gillade, ridning.
'
Jag och River fortsatte utvecklas, vi vågade göra mer och mer saker tillbaka. Rida barbacka, hoppa, rida ut och bara ha skoj. Han drog upp mitt självförtroende otroligt och han fick mig att känna mig duktig. Vi klarade det jag aldrig trott jag skulle kunnat göra i hela mitt liv, jag hade hoppat ett hinder som var 1m högt.
Tiden gick och min familj skulle flytta ut på en gård, vilket betydde att vi behövde köpa en ny ponny. Ett tag var vi inne på att köpa shettis och ett tag var vi inne på att köpa storhäst, men det slutade med att vi kollade på d-ponnysar. Tillslut hittade vi ponnyn som förändrat mig så otroligt. Blixen. Världens underbaraste varelse.
'
Vi har hittills utvecklats enormt. Från att inte jag har kommit runt en pay'n jump på 40 cm(med cliff) till att ha kommit runt en lokal LC.
Det var väl allt, hoppas ni orkade läsa! ;)
//Anna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0